Actualités

Composition corporelsalle de réunionSalle de masssage

Inauguration à Mas Rabassan

Jeudi le 13 Septembre  à 19 h.

De notre nouvelle salle de réunion, fait pour des séminaires « changement de style de vie”  et pour la jolie pièce de massage relaxante.
Un buffet sera servi !
BIENVENUE

L’activité physique doit être remboursée!
Selon une enquête lancée auprès 7753 internautes, intitulée” Découvrez le meilleur des médicaments”, un Français sur deux ignore que l’exercice physique prévient de nombreuses maladies  et intervient également dans le traitement  de maladies comme le diabète, l’ostéoporose, la récidive du cancer du sein et du colon. L’idée d’un remboursement de l’activité physique commence à s’imposer. Source: Le Quotidien du médecin 28 juin 2012.

Socialstyrelsens nya riktlinjer för diabetesvård

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer/uppdateringavnationellariktlinjerfordiabetesvardenLänk till Socialstyrelsens preliminära version. Definitiv version väntas i början av 2015.

Utdrag ur mitt remissvar samt GAP-analys:
Diabetes mellitus är en tidig beteckning på ett tillstånd med förhöjt blodsocker, ett blod med honungssmak! Insulin upptäcktes på 1920-talet och kom att revolutionera diabetesbehandlingen. Utvecklingen har gått från NPH-insulin till flera olika insulinanaloger, såväl kortverkande som långverkande. Behandlingen av diabetes med insulin har gjort att kostens betydelse minskat. Från lågkolhydratkost har man successivt närmast sig samma nivå som hos friska, dvs 50-60E% kolhydrater.
Man har hållit fast vid föreställningen att diabetes är en blodsockersjukdom, då diabetes i själva verket är en insulinsjukdom, en metabol sjukdom. Det är inte bara sockret i blodbanan, som är förhöjt, utan det höga blodsockret påverkar även alla kroppens celler, blodkärlens väggar, nervernas myelinskidor, hjärnans synapser etc. Det är livsviktigt att hålla blodsockret inom hälsosamma gränser, men socker som inte används som energi av kroppens celler, skadar cellen vid förhöjda nivåer innan det lagras som glukogen eller fett. Då insulin sänker sockret i blodbanan, « försvinner » sockret ut i omgivande vävnader.
För att uppnå bästa möjliga blodsockernivå skall man kontrollera blodtryck, fotstatus, lipidstatus, HbA1c nivå, mikroalbuminuri, midjemått och vikt, enligt den nationella utvärderingen 2011.
Min kommentar : Här har man fokuserat på blodsockerkontroll utan hänsyn till insulinnivåer i blodet. Man har sammanfört en rad relativt lätt mätbara parametrar, som speglar såväl kriterier på insulinresistens, som komplikationer till höga blodsockervärden liksom ett allmänt symtom på fetma/muskelmassa (kroppsvikt).
Komplikationerna vid DI och DII, skiljer sig åt beroende på graden av hyperinsulinism och hyperglycemi. Att normalisera blodsockret är livsviktigt, men ambitionen bör vara att minimera den skadliga effekten av höga sockervärden och insulinnivåer även i kärlväggar, nervskidor och övriga cellväggar. Behandlingen går då ifrån att behandla sekundära manifestationer (symtom) till att behandla den metabola rubbningen direkt, orsaksbehandla !
Man bör således hålla isär de olika sjukdomarna diabetes typ 1 och diabetes typ 2, som har ett symtom gemensamt nämligen högt blodsocker. De bör ej sammanföras under samma beteckning, då dessa sjukdomar har olika orsaker och därför kräver olika behandlingsstrategier.
Som alla vet är diabetes typ 1, en autoimmun sjukdom med en insulinproduktion, som snabbt försvinner. Insulin måste tillföras, därför att kroppen inte producerar insulin längre. Komplikationerna består i första hand av för höga blodsockervärden, vilket skadar mikrokärl i näthinna och njurar, vilket i sämsta fall leder till blindhet och njurinsufficiens. Fötterna drabbas av såväl skador på kärl som nerver, vilket leder till vävnadsskador i sämsta fall amputation. Typ 1 diabetiker drabbas oftare av svängande blodsocker med hypoglykemier än av konsekvenserna av konstant förhöjda insulinnivåer.
Diabetes typ 2 beror däremot på en insulinresistens och ingår i ett metabolt syndrom. Den initiala fasen av diabetes typ 2, kännetecknas av en överproduktion av insulin, därför att kroppens celler blivit mer och mer okänsliga för insulin. Det rör sig således inte om en brist på insulin. Tvärtom finns det insulinmängder i övermått! För att fastställa graden av insulinresistens, bör man ta ett fasteinsulinvärde som en screening på alla prediabetiker och nyupptäckta diabetiker typ 2! Traditionell behandling består i att ytterligare öka betacellernas produktion av insulin och när det inte räcker längre, måste man tillföra insulin via injektioner för att hålla blodsockret inom hälsosamma gränser. -Naturalförloppet ! Allt detta leder till höga insulinnivåer i blodbanan och kärlväggarna.
Insulin i sig själv är inflammationsdrivande och bidrar till kärlinflammation = arterioscleros. På så sätt orsakar, såväl stundom höga blodsockernivåer som förhöjda insulinnivåer arterioscleros i de stora kärlen. Insulin har desutom en välkänd anabol effekt, befrämjar celltillväxt, ökar riskerna för epiteliala cancrar och kärltillväxt i exempelvis retina.
Diabetes typ 2 och andra tecken på insulinresistens bör orsaksbehandlas. Det innebär att man skall öka kroppens insulinkänslighet genom att minska belastningen på pancreas insulinsekreterande betaceller, m a o minska behovet av insulin, så att cellernas insulinproduktion räcker. Betacellerna kan t o m återfå en del av sin sekretionsförmåga, när de inte överbelastas! Att behandla de sk riskfaktorerna såsom hypertoni, blodlipidrubbningar, glukosintolerans och övervikt) är att symtombehandla.
Ett viktigt tillskott till terapin vid diabetes typ 2 är en Låg Insulin Regim, LIR. En Låg Insulin Regim innebär en strikt lågkolhydratkost (ketogen kost) med 15-20E% protein, 10E% kolhydrater och 70E% lipider. Den kan i de tidigare stadierna av sjukdomen, då kroppen fortfarande har en egen insulinproduktion, ersätta insulinstimulerande läkemedel och insulininjektioner. Även diabetes typ 1 patienter har nytta av en LIR. Ett lågt behov av insulin, leder till en stabilare lägre blodsockerkurva och mindre risk för svårinställt svängande blodsocker.
Se länk för den systematiska genomgången med kommentarer! En del av kommentarerna består av utdrag ur min bok : INSULIN- den felande länken, Recito Förlag, ISBN 978-91-7517-552-2 . Den innehåller vetenskapliga refererenser till mina påståenden.

Bilaga till remissvar till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Gap analys för att utveckla en bättre process, applicerat på NR för diabètes.

Existerande process : Att på ett säkert sätt sänka HbA1c för diabetiker. HbA1c- nivån har en direkt relation till graden av komplikationer i hjärta och mikrokärl i ögonbotten och njurar.

Existerande utfall : 20% av diabetikerna har ett HbA1c > 73 mmol/mol

Identifiera önskat utfall för HbA1c : Att 5% av diabetikerna  har ett HbA1c >73 mmol/mol. Siktet skall vara inställt på ett HbA1c <64 mmol/mol, vilket är den rekommenderande nivån enligt europeiska och amerikanska riktlinjer.

Identifiera en process för att uppnå detta önskade utfall, exempelvis en annan metod : Tillägg av lågkolhydratkost/extrem lågkolhydratkost ( låginsulinregim, LIR) jämsides med medikamentell sänkning av blodsockernivån.

Identifiera gap : 15% av diabetikerna skall sänka sitt HbA1c under 73 mmol/mol. 95% av diabetikerna bör ha ett HbA1c under 64 mmol/mol.

Utveckla verktygen för att radera ut gap :
1 . Val av insulinsekretionshöjande tabletter :  Prioritera sulfonylurea, bra relation mellan blodsockersänkande effekt och kostnad. Sulfonylurea har dessutom en välkänd effekt och välkända biverkningar, varande det äldsta läkemedlet av sin typ. 2. Val av insulin.  Prioritera de långverkande  insulinanalogerna. De ger möjligheter till effektivare sänkning av HbA1c med mindre risk för nattliga hypoglycemier. 3. Val av kost.  Prioritera lågkolhydratkost/extrem lågkolhydratkost (låginsulinregim, LIR). LIR minskar insulinbehovet, ökar insulinkänsligheten, ger en lägre och jämnare blodsockerprofil, minskar behovet av framför allt statiner, men även blodtryckssänkande medel, ger viktminskning. 4. Anpassad fysisk aktivitet. Identifiera en anpassad fysisk aktivitetsnivå på individnivå! Exempelvis, ha ej orealistiska mål för obesa, äldre typ 2 diabetiker! Ökad fysisk aktivitet har dålig effekt på viktminskning, men ökar insulinkänsligheten! 5. Stressänkande metoder : Yoga, meditation, akupunktur. Stress ger ökade adrenalin- och cortisolnivåer i blodet och befrämjar blodsockerstegring och i förlängningen insulinresistens. Sömnrubbningar  är ett symtom på denna typ av stress. 6. Identifiera allt tobaksbruk även snus : Enligt enkäter röker 10% av svenskarna, kan enligt uppgift vara mer hos yngre diabetiker. Det kan tyckas en låg siffra, men därtill snusar 20% av svenskarna. Nikotin har samma effekt på insulinkänsligheten, vare sig det inhaleras eller tas upp via munslemhinnan!

Utveckla och prioritera vad som behövs för att överbrygga gap :
1. Byte av kost från Traditionell diabetkost till Lågkolhydratkost/Låg Insulin regim!  Marginell kostnad för den enskilde. Utbildningskostnader för läkare, diabetessköterskor/dietister och patienter. 2. Jämställ Fysisk aktivitet med Stressänkande metoder! Jämställ FaR med SmR ! Marginell kostnadsökning för den enskilde. Båda åtgärderna ökar insulinkänsligheten. Utbildningskostnader för läkare, diabetessköterskor och patienter. 3. Identifiera snusande diabetiker! Fråga aktivt efter förekomst av snusanvändning! Minskad kostnad för den enskilde vid snusstopp! Utbildningskostnader för läkare, diabetessköterskor och patienter.

Joucas  14 juli 2014
Med Dr Agneta Schnittger, svensk specialist i gynekologi och obstetrik, fransk universitetsutbildning i nutrition och diabeteslära. Email : agneta.schnittger@sfr.fr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Comment on "Actualités"

  1. Agneta Schnittger | 9 July 2012 at 13 h 11 min | Reply

Leave a Reply