Corona-viruset som hotar världens folk och dess välstånd

Corona-viruset sid18-22

Agneta Schnitter - Privat foto

Agneta Schnitter – Privat foto

2 #4/5 3 2020 #4/5 2020
COrona Virus Disease-2, (Covid-19), är en
sjukdom som orsakas av ett Corona-virus och
som på ett par månader blivit en pandemi,
som i skrivande stund smittat över 4,5 miljoner
människor, och orsakat mer än 300 000 döda
och miljontals arbetslösa.
Vi har under 2000-talet haft tre epidemier med Coronavirus, 2002-2004 med SARS CoV, 2014 med MERS-CoV
och nu 2019 SARS CoV-2. De överförs alla från djur till
människa. Reservoaren finns företrädesvis hos fladdermöss, som har ett robust immunförsvar. I fallet med
MERS figurerar dromedaren som intermediär värd.
Just det faktum att reservoaren finns hos djur gör att vi
inte kan utrota dessa virus.
I fallen med mässling, vattkoppor och polio har vi större
chans att lyckas, eftersom dessa virus har människan som
enda värd.
De båda SARS-virus, som figurerat i pandemierna
2002 och nu 2019 är som kusiner. De tillhör samma
undergrupp av coronavirus, sarbecovirus, medan MERSCoV, Middle Est Respiratory Syndrome, tillhör embecovirusgruppen.
SARS-CoV började i den kinesiska provinsen Guangdong, förekom mest i Asien med en antal importfall till
resten av världen, 8000 smittades totalt. Kineserna kunde
CORONA-VIRUSET SOM
HOTAR VÄRLDENS FOLK
OCH DESS VÄLSTÅND
”Coronavirusarterna är alla som runda bollar med en krans (corona) runt om med 20 nm långa piggar som
står ut från ytan. Som jämförelse kan nämnas att människans cells DNA-strängar mäter 10 nm på längden.
Piggarna har ett spike-protein, S-protein. Membranets protein kallas M-protein och höljet,
enveloppet, kallas E-protein. Viruset har ett inbyggt försvarssystem.
Det kan neutralisera kroppens immunsystem innan
specifika antikroppar hinner bildas”
Foto: Canstock, arkiv.
4 #4/5 5 2020 #4/5 2020
efter den sanitära händelsen lägga upp en strategi för hur
man skall handlägga en kommande virusepidemi med
hänsyn till smittskydd. De identifierade tre huvudsakliga
nivåer, att genast göra åtskillnad på Covid-patienter och
övriga lokalmässigt, att inte använda samma utrustning
till de båda patientgrupperna exempelvis mobil ekografiapparat samt att följa ett på förhand uppgjort protokoll
för snabb handläggning och skyddsutrustning. De verkar
ha varit mer förberedda än vi i västvärlden.
Coronavirusarterna är alla som runda bollar med en
krans (corona) runt om med 20 nm långa piggar som står
ut från ytan. Som jämförelse kan nämnas att människans
cells DNA-strängar mäter 10 nm på längden. Piggarna
har ett spike-protein, S-protein. Membranets protein
kallas M-protein och höljet, enveloppet, kallas E-protein.
Viruset har ett inbyggt försvarssystem. Det kan neutralisera kroppens immunsystem innan specifika antikroppar
hinner bildas.
S-proteinet är det mest reaktiva och det som binder till
ACE-2- receptorn på den mänskliga cellens yta. ACE2-receptorer finns i epitelcellerna i blodkärl, hjärta och
njurar. Det gör att virusproteinet kan fastna i kroppens
alla blodkärl och åstadkomma en systemisk inflammation och vidare påverka blodets koagulationsförmåga med
ökad proppbildning som följd. Blodpropparna sätter sig i
första hand i benen och kan därifrån ge upphov till embolier i lungor och hjärna. Den systemiska inflammationen
kan även drabba hjärtats muskulatur, som försvagas och
njurarna, vars filtrationsförmåga avtar.1
Dessa allvarligare symtom drabbar cirka fem
procent av de sjuka
Virusets RNA kan ta sig in i cellen och använda sig av
bland annat cellens energiförsörjning för att förmera sig.
S-proteinet kan aktivera kroppens B-lymfocyter, som
bildar antikroppar och T-cellerna i sin tur tar hand om
virusmassan. Kroppens immunförsvar bildar först IgM
för att oskadliggöra inkräktaren och strax efteråt bildas
IgG- antikroppar, som svarar för vår immunitet och gör
oss virusfria. Båda virusarterna har en affinitet till lungvävnadens epitelceller. De första symtomen är också feber
och hosta. Endast cirka 15 procent av de smittade får symtom från andra organ. Det kan röra sig om neurologiska
besvär såsom förlust av smak och lukt, stickningar och
domningar samt huvudvärk och trötthet. Det kan även
utveckla sig till en systemisk inflammation med symtom
från lungorna med försämrat syrgasutbyte, hjärtarytmier
och hjärtsvikt, blodtrycksfall, njursvikt och diarré. Det
försämrade syrgasutbytet kan vara kliniskt svårbedömt
hos Covid-19 patienter. De kan vara tämligen opåverkade
trots lågt syrgasutbyte, troligen beroende på normala
koldioxidvärden. Dessa allvarligare symtom drabbar cirka
fem procent av de sjuka och de blir kandidater för intensivvård och respiratorbehandling.
Det finns vissa skillnader mellan de båda SARScoronavirusarterna. SARS-CoV har en inkubationstid
på 6-7 dagar. Det viruset utlöser 11 av de 13 proinflammatoriska cytokinerna, som man undersökt. Det har en
högre dödlighet än det nu aktuella viruset, 13 procent
under 60 år och hela 43 procent över 60 år. Det nya viruset
SARS-CoV-2 har en inkubationstid på endast 48 timmar,
och har en snabbare spridning. En smittad person smittar
i genomsnitt ytterligare tre personer. Det här viruset är
svagare, engagerar endast 5 av de undersökta 13 proinflammatoriska cytokinerna. Dödligheten verkar även vara
lägre, i genomsnitt 1- 2 procent av befolkningen. Statistiken på antalet döda borde egentligen räknas som antalet
döda dividerat med antalet sjuka enligt WHO. Om
man räknar antalet döda utifrån antalet provtagna, som
kommit till sjukhus eller av annan anledning provtagits
kan dödsiffran bli för hög. Och om man endast räknar
antalet som dött på sjukhus och inte tar med de som dött
på äldreboenden och i hemmet, så blir dödssiffran för låg.
Det kan därför vara svårt att jämföra siffror mellan olika
länder.
SARS-CoV höll på i två år
Ingen vet ännu hur det här SARS-CoV-2 kommer att
bära sig åt. Som jämförelse kan sägas att SARS-CoV höll
på i två år. Strategin har varit att på olika sätt begränsa
smittspridningen, för att inte för många skall insjukna
samtidigt. Man strävar efter att «platta till kurvan», så
att sjukvårdens resurser räcker till. Ju mer kurvan plattas
till ju längre kommer epidemin att vara och ju längre tid
tar det att åstadkomma den så kallade flockimmuniteten.
Den beräknas uppkomma då 50-60 procent av befolkningen är immuna.
Vidare frågar vi oss hur sjukdomen kan variera från
inga symtom, endast lätta symtom och till svår sjukdom,
som kräver intensivvård och i viss procent slutar med död.
Man har identifierat vissa riskgrupper såsom ålder,
särskilt över 80 år men redan efter 65-70 år. Lungkapacitet, njurfunktion och nutritionsstatus avtar oftast med
stigande ålder, även hos till synes friska utan komplicerande sjukdomar. I dessa åldersgrupper är det dessutom
vanligare med kroniska sjukdomar såsom fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes vissa lungsjukdomar som KOL
och autoimmuna sjukdomar. Något yngre personer med
kroniska sjukdomar utgör även riskgrupper.
Vad som inte diskuterats i högre grad är åtföljande
medicinering, såsom viss typ av blodtrycksmedicin,
ACE-hämmare, som binder till en receptor, som konkurrerar med ACE-2. Man vet inte hur dessa ACE- receptorer påverkar varandra och inte hur det i sin tur påverkar
SARS-CoV-2. Den allmänna rekommendationen är dock
att fortsätta med blodtrycksmedicinen.
Studier har visat att Covid-19- patienter har lågt kolesterol, vilket i och för sig är vanligt vid infektioner. LDLkolesterol konsumeras vid bekämpandet av infektioner
och kärlinflammationer. Statiner sänker LDL-kolesterol
men de är samtidigt lätt antiinflammatoriska. Man rekommenderar patienter särskilt de med hjärtkärlsjukdom
att fortsätta med statinbehandling. Varningar förekommer till exempel i Frankrike mot antiinflammatoriska
medel i form av olika NSAID-preparat, som naprosyn,
ibuprofen, diklofenak, medan Läkemedelsverket inte
finner några vetenskapliga bevis för att de intefererar
negativt med kroppens immunförsvar.
Omgivningsfaktorer som rökning och högre
frekvens övervikt/fetma
En slående skillnad i svår sjukdom och död är könstillhörigheten. Enligt statistik är 60-80 procent av IVApatienterna män. Den typiska patienten i Frankrike är
en man, 56 år gammal, 176 cm lång och med vikt 88 kg.
Här kan vi bara spekulera om orsaken. Män har lägre
halt östrogen och högre halt testosteron, vilket i sig själv
är mer inflammationsdrivande. Omgivningsfaktorer
som rökning och högre frekvens övervikt/fetma hos män
skulle kunna spela roll.
Så har vi barnen, som ytterst sällan får svår sjukdom
eller dör. De kan bära på virussmitta, men får som regel
endast lätta symtom eller inga alls. Hur är det möjligt?
De kanske bär på en lägre virusdos? Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att i motsats till de äldre, har
barnen friskare och starkare organfunktioner och ett mer
adekvat immunsystem.
Till sist frågar man sig om genetiska skillnader kan
spela roll. Till synes unga och friska personer har drabbats av systemisk sjukdom och död. Forskare i Frankrike
har funnit samband mellan en viss HLA-typ (Humain
Leucocyte Antigen), HLA-B*46/01, och utveckling av
svårare typ av SARS-CoV-2. Denna typ av leucocyt-genallel har färre peptidbindningar mot SARS-CoV-2 och
blockerar inte lika effektivt viruset. Forskarna föreslår
gentypning av HLA i samband med virustestet för att
spåra riskpersoner.2
Intressant nog, finns det en genetisk sjukdom, STINGSAVI, som orsakar en överproduktion av Interleukin 6,
en proinflammatorisk cytokin. Det immunologiska svaret
kan ge en cytokinstorm. De barnen får just angrepp på
lungorna och trombolytisk sjukdom. Man har bland annat funnit B-lymfocytinfiltration i deras lungor.3,4
Behandlingen har hittills i första hand koncentrerats
till symtomatisk behandling, eftersom det inte finns något
specifikt läkemedel mot SARS-CoV-2. De lindrigare
sjuka rekommenderas paracetamol och vila i hemmet. De
svårare sjuka tas in på sjukhus och får stöttande behandling, medan de som utvecklar systemisk sjukdom med
andnöd får intensivvård med respiratorbehandling, som
i sig kräver en del läkemedel. Rehabilitering efter 10-14
dagars respiratorbehandling, blir ofta långvarig. Inte
sällan blir lungkapaciteten nedsatt, motoriken behöver
tränas upp och neurologiska besvär efter viruset och
efter respiratorbehandlingen beror på en inflammation i
hjärnan. Inflammationen kan orsaka trötthet, orkeslöshet,
desorientering, kognitiva besvär och depression.
Remdesivir, ett bredspektrum-virusmedel
Forskarna inriktar sig på två sorters läkemedel, å ena sidan
de som inriktar sig på att blockera virusets förmåga att
göra nya kopier av sig själv, å andra sidan de som använder
infekterade cellers receptorer för att komma in i cellen.
Remdesivir, ett bredspektrum-virusmedel, har haft lovande effekt vid Ebola och i djurförsök med MERS-CoV.
”Så till sist om det vaccin mot SARS-CoV-2, som alla hoppas och väntar på. Det måste vara effektivt, kunna masstillverkas och helst ge långvarig immunitet.
Det finns flera tiotals olika vaccin-projekt på gång över världen. De mest optimistiska tror att ett vaccin kan vara klart om 18 månader, andra säger 3-5 år”.
Foto: Canstock, arkiv.
”S-proteinet är det mest reaktiva och det som binder till ACE-2- receptorn på den
mänskliga cellens yta. ACE-2-receptorer finns i epitelcellerna i blodkärl, hjärta och
njurar. Det gör att virusproteinet kan fastna i kroppens alla blodkärl och åstadkomma
en systemisk inflammation och vidare påverka blodets koagulationsförmåga med
ökad proppbildning som följd”. Foto: Canstock, arkiv.
6 #4/5
7 2020 #4/5 2020
Referenser
1. Buchholz U J, Bukreyer A, Yang L et al. : Contributions of the structual proteins of severe acute respiratory synrome corona
virus to protective immunity. Proc.Natl. Acad Sci USA 2004 ; 101 : 9804-9
2. Nguyen, A, David, J.K. et al : Human leukocyte antigen susceptibility map for SARS-CoV- JVI Accepted Manuscript Posted
Online 17 April 2020 J. Virol. Doi :10.1128/JVI.00510-20
3. Covid-19 : Point d’information Inserm – 24 avril 2020 :
https://www.inserm.fr/actualites-et-evenements/actualites/quand-maladie-genetique-rare-aide-mieux-lutter-contre-covid-19
4. Lin M, Tseng HK, Trejaut JA, et al.: Association of HLA class I with severe acute respiratory syndrome coronavirus infection.
BMC Med Genet. 2003 Sep 12 ; 4:9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12969506
5. Martinez M.A : Compounds With therapeutic Potential Against Respiratory 2019 Coronavirus. 2020 Apr 21 : 64(5). pii:
e00399-20. doi: 10.1128/AAC.00399-20. Print 2020 Apr 21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/32152082
6. Xiaoqin G, Zhongmin G, Chaohui D, et al. : Long-Term Persistence of IgG Antibodies in SARS-CoV Infected Healthcare
Workers. doi: https://doi.org/10.1101/2020.02.12.20021386
7. Saul, A.W : Shanghai Government Officially Recommends Vitamin-C for Covid-19. Orthomolecular Medicine News Service,
Mar 3, 2020
8. Linus Pauling Institut : Micronutrient Information Center.
9. https://www.antibio-responsable.fr
10. https://www.santelog.com/actualites/covid-19-avance-vers-la-conception-dun-vaccin
Trots att den kliniska prövningen vid SARS-CoV-2 inte
är klar, har FDA godkänt medlet i USA.
Den franske professorn Didier Raoult i Marseille före

språkar malariamedlet hydroxychlorochine. Inget av dessa
medel har fungerat särskilt bra i humanstudier, antagli

gen för att man kommit in för sent i sjukdomsförloppet.
De har effekt endast i den virala perioden, sedan verkar
det vara för sent.
5
Prekliniska studier pågår med en mole

kyl döpt till PB28, som skall vara 20 gånger effektivare än
hydroxyclorchinine.
Redan i samband med Spanska sjukan för 100 år
sedan, gav man plasma med immunoglobuliner från
tillfrisknade patienter till sjuka i aktiv fas. Det hade viss
effekt, men antagligen inte i tillräckligt hög koncentration
för att vara optimalt. Det är osäkert hur snabbt antikrop

parna för SARS-Covid-2 utvecklas och hur länge de
varar. Studier på SARS-CoV visade att det tog ett par må

nader att utvecklas och att de hade en högsta koncentra

tion efter 1 år och sedan avtog antikropparna successivt.
6
I Kina pågår ett par studier med intravenöst C-vitamin
i hög dos, 6-12 g respektive 12-24 g per dag.
7
C-vitamin
är en potent antioxidant, som konsumeras i hög takt vid
svåra inflammatoriska tillstånd. Det finns en mångfald
fallbeskrivningar i litteraturen, bland annat vid metas

taserande cancer, men nu kommer en rad interventions

studier. Teorin bygger på nobelpristagaren Linus Paulings
arbeten om C-vitaminets effekt på fria radikaler och
leukocyter.
8
I Paris på AP-HP- sjukhusen håller man på med
en prospektiv studie på tocilizumab, en medicin som
tusentals reumatiker behandlas med för att minska im

munsystemets skadliga effekter. Tocilizumab blockerar
proteinreceptorn, som sätter igång cytokinanstormningen.
Det är en prospektiv studie där man givit medicinen till
Covid-19 patienter i intensivvård och jämfört med samma
sorts patienter givna placebo. Preliminära resultat visar
att de som fått en injektion av den aktiva substansen, har
väsentligt mildare inflammatoriska symtom.
Tarmens roll i vårt immunförsvar
I linje med barnens friskare immunförsvar och de äldres
slöare immunsystem finns tankarna på att profylaktiskt
stärka ett med åldern långsamt försämrat immunförsvar.
I mina tidigare artiklar finns utförligt beskrivet tarmens
roll i vårt immunförsvar. Vidare beskrivs mikrobiomens
inbördes kommunikation mellan olika epitelytor. Även
lungepitelet har ett mikrobiom, som står i kontakt med
tarmens mikrobiom.
9
Så till sist lite om det vaccin mot SARS-CoV-2, som
alla hoppas och väntar på. Det måste vara effektivt,
kunna masstillverkas och helst ge långvarig immunitet.
Det finns flera tiotals olika vaccin-projekt på gång över
världen. De mest optimistiska tror att ett vaccin kan vara
klart om 18 månader, andra säger 3-5 år.
NIH i USA, Cambridge, forskar på ett m-RNA- frag

ment av S-proteinet, som skall få patientens egna celler att
producera antikroppar.
Pasteur-institutet i Paris i samarbete med Universitetet
i Pittsburgh utvecklar ett vaccin som består av avdödat
mässlingsvaccin som vektor till ett fragment av S-protei

net, specifikt för SARS-Co-V-2.
På universitetet i Oxford provar man ett adenovirus
som vektor till S-proteinet i SARS-CoV-2.
Ett forskarlag i Queensland vill använda sitt protein
CLAMP på SARS-CoV-2. Detta protein binder hårt
till SARS-CoV-2, vilket ökar möjligheten för kroppens
B- och T-lymfocyter att göra sig av med virus och bilda
antikroppar.
I Hong-Kong forskar man på ett levande försvagat
virus, direkt från SARS-CoV-2. Det är det enda vaccin,
som kan ge livslång immunitet.
Brittiska Novavax satsar på tillverkning av ett rekom

binant S-protein kopplat till en nanopartikel. Ett helt nytt
koncept.
Kreativiteten är stor. Säkerheten måste var absolut. Ett
problem kan vara att få till stånd antikroppar som täcker
hela det 3-delade huvudet på SARS-CoV-2 virusets Sprotein. En antikropp som endast täcker en del av änden
på S-proteinet kan ge det fri lejd in i cellen.10
Det blir spännande att se vad som kommer ut av dessa
ansträngningar, om vi kommer att ha nytta av ett eventuellt
vaccin eller om SARS-CoV-2 kommer att dö ut av sig själv,
när tillräckligt stor del av befolkningen har immunitet eller
om det kommer att dö ut av andra
orsaker.
AGNETA SCHNITTGER
Med. Dr, Gynekologi
Vidareutbildad i nutrition och
diabeteslära. Bosatt i Gordes
Frankrike

About the Author

Agneta Schnittger
Agneta Schnittger, Med Dr, med svensk specialistutbildning i gynekologi och obstetrik samt fransk vidareutbildning i nutrition och diabeteskunskap på medicinska fakulteten, universitetet i Montpellier.

Be the first to comment on "Corona-viruset som hotar världens folk och dess välstånd"

Leave a Reply